Grundskola

Här nedan presenterar vi antal exempel på de utbildningar/ föreläsningar/ seminarier som Framtidens Skola erbjuder grundskolan. Kontakta oss gärna med egna idéer och/eller önskemål.

Processinriktad skolutveckling

I framtidens skola möts barn, unga och vuxna som har mod, lust och vilja att förverkliga sina idéer. Individer som tror på sig själva och sina möjligheter att tillsammans med andra, eller på egen hand, vågar utveckla och förändra sin tillvaro.

Målet för denna utbildning är att genom tydliga strukturer och målbeskrivningar utveckla en kvalitetstänkande skola. Deltagarna ges möjligheter att tillsammans reflektera över egna värderingar, kraven från omvärlden, samhällsuppdragen och forskningen omkring lärande.

Genom ett analytiskt och reflekterande arbetssätt skapas tillfälle att bryta invanda mönster, konkretisera läroplanens tankar och utveckla den egna skolans målorienterade arbete.

Vi arbetar oftast i enskilda skolor, men även med en hel kommuns skolor. Där processleder vi personal, arbetslag och ledningsgrupper i deras arbete med att formulera sin vision och sätta sina mål utifrån skolans uppdrag.

Mer information om denna utbildnings uppläggning finner du under rubriken Långsiktigt hållbar skolutveckling.

Vi skräddarsyr innehåll och omfattning med utgångspunkt från skolans ambition och behov.

Lagledarutbildning

Organisationen i den decentraliserade och målstyrda skolan är flexibel och indelad i mindre enheter. Arbetslaget är barnets/elevens kvalitetssäkring för en pedagogisk resa genom skolåren. Välutbildade arbetslagsledare är grunden till delaktighet och engagemang i arbetslagen, för att skapa en god lärande miljö.

Innehåll - exempel:
• Lagledarens roll och uppdrag
• Att leda ett lag
• Att hålla möten, fatta och följa beslut
• Att driva frågor och entusiasmera
• Utveckling och förändring

Omfattning: Processutbildningar som skräddarsys till omfattning och innehåll utifrån behov för varje uppdrag.

FÖRELÄSNINGAR & SEMINARIER

Av Egen Kraft – en modell för entreprenöriellt lärande

"Entreprenörskap i skolan" handlar om att utveckla arbetssätt som främjar och stärker barns och ungas entreprenöriella förmåga, dvs att "vara företagsam", att vilja, våga och kunna förverkliga sina idéer. Om det sedan sker i ett ekonomiskt, socialt eller kulturellt sammanhang, spelar egentligen ingen roll.

Eleverna "växer" genom att utveckla förmågor de har nytta av under sin fortsatta "livsresa" under och efter skoltiden. Självkänsla, framtidstro, samarbetsförmåga, kritiskt tänkande, ansvarskänsla, lust att lära, empati, är bara några exempel. Eleven ska vara subjektet i sitt eget lärande och utveckling.

Några av verktygen är ämnessamverkan och projektarbeten. Arbetssätt och metodik hämtar mycket inspiration från den amerikanske pedagogen Benjamin Bloom.

Seminariet syftar till att stärka medarbetarnas förmåga att utveckla och stimulera elevernas motivation och engagemang i skolarbetet. Deltagarna får konkreta metodidéer baserade på Blooms teorier och svenska pedagogers erfarenheter.

Vi visar hur skola, fritidsgård och arbetsliv kan samverka så att varje ung människa i grund- och gymnasieskola får bli en nyfiken entreprenör i sitt eget liv.

Halv- eller heldagsseminarium. Under en heldag ges utrymme för arbetslagens konkreta planering av det fortsatta arbetet.

Förebyggande skolarbete

Näst efter hemmet är skolan den viktigaste faktorn för barns och ungdomars sociala, emotionella och hälsomässiga utveckling. Om skolan använder sig av de forskningsbaserade kunskaper som idag finns om förebyggande skolarbete vet vi att det ger effekt.

Vi har i skolan en fantastisk möjlighet att påverka och göra skillnad såväl i våra elevers liv som för vårt framtida samhälle. En möjlighet som vi inte har råd att missa.

Här ges en beskrivning av skolans förebyggande uppdrag och dess möjligheter. Utbildningen ger svar och användbara verktyg för att skapa en förebyggande och hälsofrämjande skolmiljö. Något som även har visat sig ge positiv effekt på elevernas lärande.

En skola i demokratins tjänst

Det finns grupperingar i vårt samhälle som vill se ett annat styrelseskick än det demokratiska. Som sätter sig över demokratiskt beslutade lagar. Som ser trakasserier, hot och våld som legitima handlingar för att få som man vill. Som inte respekterar andra människors värde utan anser sig ha rätt att kränka och bestämma över andra därför att de anser sig själva vara mer värda.

Dessa grupperingar anstränger sig hårt för att rekrytera ungdomar till sig. Och skolan är ett område där man med hjälp av flygblad, klistermärken och närvaro försöker påverka barn och ungdomar.

Hur kan en skola arbeta för att förebygga att odemokratiska värderingar och grupperingar får fäste hos eleverna? Hur kan skolan förmedla och stå upp för demokratin, de mänskliga rättigheterna och allas lika värde?

Den som arbetar i skolan har en fantastisk möjlighet att påverka vårt samhälle till att bli ett jämställt, tryggt och demokratiskt samhälle. Men det kräver engagemang och verktyg i form av verksamma metoder.

Framgångsrika unga – en rivstartsmodell för ungas skapande och sysselsättning.

Fler unga måste få känna sig behövda och nyttiga i samhället. Äga självkänsla och framtidstro. Få uppleva att de i någon bemärkelse är framgångsrika och uppskattade.

Att misslyckas i gymnasiet och sedan gå in i arbetslöshet är inte främst ett misslyckande för individen. Det är framförallt ett gigantiskt misslyckande för samhället! I en del kommuner och bostadsområden är det upp till var fjärde ungdom som möter en sådan start på vuxenlivet. De riskerar att hamna i en neråtgående spiral som i värsta fall kan leda till såväl kriminalitet som missbruk, och ofta stora kostnader för samhället.

Vi måste våga tänka i nya banor. Göra upp med ”stuprörstänkandet” i den kommunala organisationen och hitta nya vägar och metoder som förmår fånga upp unga i riskzonen.

Hur kan det gå till?

Johan Rådmark som leder denna utbildning, har arbetat med fattigdomsbekämpning och utbildningsprojekt i tredje världen, bl a som ordförande i biståndsorganisationen Hand in Hand, som arbetar med entreprenörskap som verktyg mot fattigdom. Johan har också arbetat med skolfrågor ur olika perspektiv, t ex lärandets villkor, demokratifrågor och elevers delaktighet och motivation.

Kommunikation på vår arbetsplats

En arbetsdag utan kommunikation är en omöjlighet – men vet vi hur den fungerar?
Hur förstår och tolkar vi vårt uppdrag och våra begrepp? Vad står exempelvis ordet ”kunskap” för hos oss? Öppen och rak kommunikation är en av arbetsplatsens viktigaste framgångsfaktorer för att nå en gemensam förståelse och begreppsbild.

Grunderna i kommunikation framförs på ett pedagogiskt, stimulerande och konkret sätt.

• Vad är kommunikation?
• Alla mina språk
• Hur gör jag? – Hur gör du? - Hur gör vi?

I seminariets praktiska delar använder vi spelet ”En lustfylld skola”, ett värderingsspel som ger möjlighet att:

- lära känna varandra bättre
- forma en gemensam värdegrund
- hitta utgångspunkter för samarbete
- skapa en hållbar plattform för det gemensamma uppdraget
- bidrar till kreativa och angelägna diskussioner
- är uppbyggt kring konkreta händelser och situationer från skolans vardag och verklighet.

Dagen blir ett möte som rymmer både skratt och allvar!

Barns och ungas delaktighet och inflytande

Barns och ungas delaktighet och medinflytande är en av grundstenarna i FN:s Barnkonvention och våra läroplaner. Utifrån ålder och förutsättningar ska varje barn få uttrycka sin mening och påverka sin tillvaro.

I skolan handlar det bland annat om att varje barn och elev ska få vara subjektet i sitt eget lärande och utveckling. Inte bara objekt för vuxnas planer, åtgärder och beslut.

Men hur ska vi förverkliga det?

Seminariet ger utmaningar, exempel och konkreta metoder som inspirerar skolans medarbetare till ett meningsfullt utvecklingsarbete inom detta viktiga område.

Motivation för lärande

• Hur stärker vi barns och ungas självkänsla, motivation och framtidstro?
• Hur skapar vi arbetssätt som väcker och fångar elevernas engagemang?
• Vilka förmågor vill vi att skola/fritid ska ha gett våra elever när de går vidare ut i livet?
• Hur skapar vi utrymme för barns och ungas egna idéer och frågor?
• Hur gör vi barn och unga till subjekt i sitt lärande och sin utveckling?

Det här är några av de frågor som kommer att belysas. Seminariet ger exempel på vilka vinster vi kan göra genom att samverka, och använda liknande arbets- och förhållningssätt, trots att vi träffar barnen och ungdomarna i olika sammanhang, t ex skola, fritidshem, fritidsgård och föreningsliv.

Du får ta del av erfarenheter som gjorts på andra ställen i landet samt hur man kan arbeta i sin egen verksamhet. Barnen och ungdomarna är vår gemensamma angelägenhet!

Hälsofrämjande skolutveckling

Kan skoldagen och skolan organiseras, så att friutrymme för elevaktiva arbetssätt och dagliga fysiska aktiviteter skapas? Är det möjligt att styra skolan efter elevernas förutsättningar och behov? Är det genomförbart? Vision eller verklighet?

• Den lärande organisationen – en skola med inflytande för både elever och medarbetare.
• Den dagliga dosen – daglig fysisk aktivitet för alla.
• Erfarenheter och goda exempel.
• Idrott och hälsa – ohälsa för några.
• Skola och föreningsliv i samverkan.

Skola – Arbetsliv

Inspiration och idéer om samverkan mellan skolan och arbetslivet i syfte att ge elever i grundskolan en bättre förberedelse för en viktig del av det kommande livet – arbetslivet!

Seminariet bygger bl a på boken ”Levande lärarskap” (Johan Rådmark, Marianne Feldt, Leif Jarlén. Liber förlag), och innehåller förslag på hur de praktiska arbetslivskontakterna (prao, apu) kan göras till spännande och meningsfulla undersökande uppdrag.

Exempel ges också på hur samverkan med närsamhället kan organiseras och praktiska modeller för hur arbetslivet kan bli till en lärande arena för eleverna.

Låt världen komma in i klassrummet!

Bistånd handlar inte bara om pengar – minst lika viktigt är kunskap, attityder och värderingar. Dagens barn och unga ska tillsammans forma vår framtid. Vi tror att det är viktigt att de lär känna varandra.

Vi inbjuder alla skolor att delta i arbetet för att bekämpa barnarbete och fattigdom i Tamil Nadu, södra Indien, och i Namibia.

Framtidens Skola har tagit fram ett skolprogram som bygger på en kombination av information, undersökande arbete och konkret handling. För de äldre eleverna finns möjligheter att tillsammans med sina lärare studera verksamheten på plats i Indien eller Namibia.

• Inspirationsföreläsningar för eleverna
• Utbildning för pedagoger med fakta, inspiration och metoder

”Befria barnen” är ett särskilt projekt som riktar sig till elever i år 7 – 9 och gymnasiet. Syftet är att eleverna med undersökande arbete, kunskap och kreativitet fördjupar sig i problematiken kring barnarbete. Hur kan vi tillsammans finna verktygen som hjälper oss att stoppa företeelsen barnarbete? Hur medvetandegör vi oss själva och andra konsumenter, så att vi tänker efter en gång till när blusen bara kostar 49:90?

Även i detta projekt kan vi erbjuda:
• Inspirationsföreläsningar för eleverna
• Utbildning för pedagoger med fakta, inspiration och metoder

Föreningen Hand in Hand arbetar för att bekämpa fattigdom och barnarbete och samtidigt främja utbildning och entreprenörskap i Indien, Sydafrika och Afghanistan.

Hand in Hand har kommit längst med sitt arbete i Indien, där verksamheten startade 1989. (Över 20000 barnarbetare befriade under de senaste 4 åren).

Creative Solutions arbetar med skolutveckling och entreprenörskap i Namibia. Syftet är att bekämpa fattigdom och bygga självkänsla och framtidstro bland framförallt kvinnor och ungdomar. Framtidens Skola var med och startade Creative Solutions 2007 i nära samarbete med Namibias regering och med stöd av SIDA.